agentstefan

med rätt att leva

Månad: januari 2016

Den du borde frukta

IngridElfberg_DenDuBordeFrukta_framsidaDen tredje psykologiska thrillern Den du borde frukta av Ingrid Elfberg (Bokfabriken) är en behaglig utveckling av författaren. Handlingen utspelar sig i Elfbergs egen hemstad Göteborg och inleds med att en välkänd företagare hittas flytande (mördad) i Göta Älv. Hans exklusiva lägenhet är tömd på värdefulla föremål, men den ser till en början ändå orörd ut.

Vi möter också den snart femtioåriga Zora som i ett enda slag får sparken både från jobb, pojkvän och lägenhet i Stockholm. Arbets- och bostadslös åker hon till sin bror utanför Göteborg där hon får tillfälligt husrum.

Det jag tycker är särskilt intressant med Den du borde frukta är hur författaren leder in mig i två parallellberättelser, där jag länge inte vet om de kommer att vävas samman mer än att Zoras bror är polis och deltar i utredningen av det inledande mordet. De löper som två tydliga skidspår, men utan kopplingar. Så småningom dras även Zora in i en allt märkligare värld i ett möte med en man som hon funnit via en dejtingsajt. Det är just nätdejting som är bokens röda tråd och det som till slut också binder samman berättelserna.

Man anar en kvinnlig skurk i bakgrunden och Elfberg bjuder på återkommande kursiva glimtar ur hennes tankar. Det är ett genialiskt drag eftersom de inte bara är störande, obegripliga inspel, som det ofta är i andra romaner som använder samma grepp, utan tydligt, starkt och framåtdrivande. För min del hade det kunnat finnas mer av det i boken.

En rolig detalj, som författaren bjuder sina trogna läsare på, är att man perifert återfinner karaktärer från hennes förra roman Tills döden skiljer oss åt.

Elfberg lägger ner mycket möda på research och det märks. Vi får starka karaktärsbeskrivningar, miljöer som doftar, smakar och känns och gestaltningar av hög klass i Den du borde frukta. Det är en bok som jag gärna sett som en del i en serie eftersom jag kommer på mig att sakna både Zora och inspektör Torbjörn Stark. Jag ser med spänning och nyfikenhet fram emot nästa roman.

Valet

valetJag har läst romanen Valet av Elisabeth Akteus Rex (Ordberoende förlag). Den har beskrivits som en erotisk version av Sliding doors, men med tre alternativa slut. Till en början retade jag mig en del på att det erotiska enbart var så fysiskt och nästan porrigt utan att det egentligen tillförde berättelsen något kopplat till just det. Så småningom kom jag på mig att bli alltmer berörd (grät högljutt på tåget när hon ringde sin mor) och tagen av berättelsen om Sara och Kim (ett könsneutralt namn, som här är en tämligen maskulin man). Det erotiska är för mig underordnat i något som egentligen handlar om kommunikation, eller snarare brist på. Författarens skildring av hur de ständigt lyckas missförstå och feltolka varandra är både riktigt bra och gripande. Jag tycker det är synd att hon inte grävt ännu djupare i det. De erotiska inslagen är många och förstärker oftast bilden av deras oförmåga att kommunicera. Jag är inte helt säker på om det var författarens avsikt, men det spelar ju ingen roll. 

Som nästan alltid finns det saker som jag fastnar i, sånt som skaver. Sara går en kurs där hon får djupa insikter om sig själv. I den sista slutversionen påverkar de insikterna hennes val, men så småningom verkar hon helt glömma bort sina nya insikter och hon förändras på ett sätt som säkert är realistiskt, men inte så trovärdigt för hennes karaktär. Kim är både fördomsfull, fyrkantig, sexfixerad, kärleksfull och tänkande på ett sätt som jag inte riktigt får ihop. Det babblas även en hel del i huvudpersonernas tankar, vilket ibland blir upprepande och tråkigt. Jag får då associationer till hur jag själv tänkte och resonerade med mig själv när jag var en mycket omogen 20-åring (Sara och Kim är 35). Nu slut på gnället.

Jag gillar konceptet. Akteus Rex har lyckats balansera och förpacka tre olika slut på ett bra sätt. Jag måste säga att jag var skeptisk innan. Hon har tidigare gett ut tre thrillers och en underbart underhållande och nyttig gestaltningsbibel. Det märks att det är författarens första bok i genren, men här finns helt klart potential till stark utveckling. Saknaden av större djup balanseras av att Sara är en intressant och komplex person att följa. Trots att jag själv är man har jag betydligt lättare att förstå och acceptera henne som karaktär och hennes val än hennes älskare Kim. Klart läsvärd.

© 2018 agentstefan

Tema av Anders NorenUpp ↑