Det engelska ordet research (särskilt på ”svengelska” med stark betoning på första stavelsen) är oerhört välanvänt i författarkretsar, trots att vi har bra ord på svenska, så som undersökning, utforskning och efterspaning. Man kan även kombinera orden. Min favorit är nog efterforskning, som jag gärna använder, då det finns en känsla av uppsökande detektivarbete i det, men utan att bli för polisiärt.

Jag tänker inte skriva så mycket om efterforskning i allmänna ordalag eftersom det finns så många andra som gjort det så bra. På min goda vän Ingrid Elfbergs hemsida kan man få en bra inblick i grunderna och varför det många gånger är så viktigt för ditt skrivande och din berättelse. För min del är efterforskningen en ofta en avgörande del i själva skrivprocessen i sig. Berättelsen finns där från början, men genom att söka information om Sundbyberg, när tågen går till Nässjö, hur det ser ut på hotell Pigalle, vilka örter som är dödliga och på vilket sätt, med mycket mera, så har både karaktärer och hur de agerar ändrats och fördjupats efterhand. Vissa saker har inte stämt med verkligheten och då har jag varit tvungen att välja om just den händelsen skedde där trots allt. Ibland har jag ändrat verkligheten efter mina behov, men det har då varit ett medvetet val, som jag kan förklara i ett förord om jag vill, eller låta bli. Ofta sker dock det motsatta, att jag ändrar i berättelsen baserat på vad jag ser, hittar eller lär mig om en plats, en händelse, en person, ett yrke. I arbetet med Så ta nu mina händer har jag till exempel några gånger ändrat vid vilken tidpunkt huvudpersonen anländer med tåget till Nässjö, baserat på tidtabellen. Det i sin tur ledde till justeringar av några ytterligare skeenden innan han kliver på tåget i Göteborg. Jag tog också reda på hur lång tid det tar att springa från det café där han tidigare på dagen träffar en person, hur lång tid deras samtal rimligen kan ta, hur lång tid det tar att ta taxi från hans lägenhet till caféet, vilket resulterade i en sannolik tid för när han kliver upp på morgonen. Det är små saker i sammanhanget, men det skapar trovärdighet för läsaren när tid och skeenden hänger ihop på ett sannolikt sätt och det ger ett driv i mitt skrivande. Jag måste däremot inte springa från caféet till stationen för att få informationen. Det finns andra knep.

Wunderground - en webbsida för bland annat historiskt väder

Wunderground – en webbsida för bland annat historiskt väder

Något jag tycker är kul att efterforska är vädret vid tidpunkten för en särskild händelse. Det är inte alltid viktigt, men för mig ger det en speciell känsla i berättandet. Var det en exceptionellt kall vinter i Göteborg 2014, eller regnade det hela tiden? Hur var vädret i Sundbyberg i oktober 1985? Jag använder mig bland annat av webbsidan Wunderground för att hitta information om historiskt väder. Det finns inte data för alla orter, men ofta för en plats tillräckligt nära. Man får pröva sig fram. Det leder ofta till att jag flyttar på en händelse någon månad för att det på ett ungefär ska stämma med hur det verkligen var då. Är det nödvändigt? Kanske inte, men väldigt roligt.

Historiska kartor över staden Lecco i Italien

Historiska kartor över staden Lecco i Italien

I arbetet med nästa roman med arbetsnamnet Alice och odjuret finns ett avsnitt med som utspelar sig i den Italienska staden Lecco 1901. När jag för ett par veckor sen var på plats för att göra efterforskningar och spela in lite korta filmsnuttar inför kommande marknadsföring,  hittade jag i en lokal bokhandel en fantastisk bok med historiska kartor över staden. Den karta som var närmast i tid för mitt aktuella avsnitt var från 1879. Där fann jag att en av de platser där den aktuella personen befinner sig för en viktig händelse i berättelsen, hette något helt annat då än den gör idag. Wow, vilken häftig upptäckt! Jag sökte vidare på nätet, på platsens gamla namn och lyckades hitta en mängd användbar information som jag kan stoppa in som detaljer i min roman. Genom att veta att platsen då var en hamn och inte som idag ett torg med uteserveringar så kan jag föreställa mig livet, dofterna och hur man rörde sig i området på ett helt annat sätt än om jag inte funnit boken.

Med Google streetview på Capri. Uppe till vänster ser man året när bilden togs. I detta fall 2009.

Med Google streetview på Capri. Uppe till vänster ser man året när bilden togs.

När mina berättelser utspelar sig så långt bort från mitt hem att jag inte enkelt och snabbt kan ta mig dit, så använder jag nästan alltid Google streetview som en första inblick i hur det ser ut. Jag skrev för några år sen en kortnovell som delvis utspelade sig på ön Capri i Italien. Eftersom jag aldrig varit där och inte avsåg åka dit enbart för en liten novell, testade jag istället att åka dit via nätet. Jag kunde förstås ha flyttat berättelsen, men i just det fallet var inte det möjligt. Det visade sig att Capri var tillräckligt väldokumenterat av Google och jag kunde ta mig fram på gatorna och hitta miljöer som passade bra och till och med vilket hus huvudpersonen väljer att köpa och bosätta sig i. Det är ett vanskligt verktyg då platserna kan ha förändrats mycket sen bilderna togs – utmed samma gata kan vissa bilder vara aktuella och andra flera år gamla – men det kan vara ett bra och effektivt första steg för att bli väl förberedd inför en efterforskningsresa.

Avstånd och tid för förflyttning i Google Maps

Avstånd och tid för förflyttning i Google Maps

Via Google eller Hitta.se tar jag reda på avstånd mellan två olika platser och tid för förflyttning via bil, eller till fots. De har olika för- och nackdelar, så jag använder dem för olika syften. Vill jag dessutom ta reda på mer information om en särskild plats, så har Hitta.se numera en funktion som heter ”Tomter”, där man kan få information om fastighetsbeteckning, hur många personer som är skrivna på fastigheten, vilka företag som finns där och vilka bygglov som sökts på tomten. Det kan vara intressant om man vill veta när en byggnad gjorts om. Vanligtvis måste man söka mer information på kommunen, men det kan vara en bra första koll.

Man behöver egentligen inte göra några efterforskningar alls när man skriver noveller och romaner, men jag tycker det är synd att gå miste om den möjlighet det ger att skapa ökad trovärdighet i din berättelse, att göra skrivarbetet ännu roligare och mer intressant. Att få tillgång till all den kunskap och information researcharbetet ger kan vara helt avgörande för hur bra slutresultatet blir och hur bra läsarna tycker att din bok är. Tänk på det nästa bok du läser. Känns den trovärdig eller inte? Vad beror din uppfattning på? Jag tror jag vet svaret.

Free your mind!

2205 Visningar totalt 2 Visningar idag