Det här inlägget är inte särskilt insmickrande, inte alls medhårstrykande eller duckande. Stor risk finns att några av mina vänner på facebook unfriendar mig, som det heter så vackert på svengelska.

Jag är jävligt trött på att höra att allt är möjligt. Positivitetskonsulter som försöker få mig och en massa andra människor att tro att allt löser sig och att ditt liv kommer att fyllas med både lycka och pengar bara du tror på dig själv och dina förmågor. Det funkar inte ett skit. Det enda som funkar är att samma konsulter tjänar en rätt mycket pengar på värdelösa e-kurser och workshoppar. Men de gör dig varken lycklig eller rik. Jag har själv gått på det snacket i några år och nu har jag äntligen lärt mig att det är bullshit, men att det lurar tillräckligt många att det fortfarande går att tjäna pengar på det.

För några år sen läste jag Timothy Ferriss bok Fyra timmars arbetsvecka. Det var en skithäftig bok och jag läste den från pärm till pärm säkert tre gånger. Den går ut på att man genom att några enkla knep kan skapa automatiserade intäkter med extremt lite arbetsinsatser. Det skulle också gå väldigt fort, bara på några veckor. Det han inte berättade var att man dessutom måste ha en lysande affärsidé med varor eller tjänster som någon måste vilja köpa, eller övertalas att köpa. Där spricker det direkt. Det finns inte många som bara så där på ett kick hittar den där lysande idén. Det kräver ett enormt arbete, kanske månader eller år. Men bara jag tänker positivt så löser det sig … NOT!

Jag har gått ett otal e-kurser som talat om för mig hur enkelt det är att starta upp verksamheter som ska generera pengar helt av sig själv. De handlar nästan alltid om hur man skapar en webbshop för varor eller tjänster och hur man marknadsför den. Men innan man är där måste man ha den där lysande idén. Var kommer den från? Bara man tror på sig själv så löser det sig … NOT!

Nu har jag startat ett flertal affärsidéer och flera av dem har gått i stöpet för att jag har kommit på att de är för kassa helt enkelt. Ingen kommer att vilja ha det jag erbjuder. En av idéerna kostade dessutom drygt hundratusen kronor och ett års hårt arbete. att arbeta fram. Surt? Ja visst, men för mig en viktig läxa. Läropengar kan man väl säga.

Vad krävs då? Ja, jag är ju inte helt framme än, men jag ger som vanligt aldrig upp. Nu har jag en idé som förvisso har krävt en del tid, men nästan inga pengar alls. Skillnaden är att jag tittat på ett behov ur mina blivande kunders perspektiv. Vad skulle de vilja ha löst för att förenkla deras vardag och vad kan det få kosta. Plötsligt har min idé inte blivit så viktig, utan lösningen på ett behov. Och nej, jag har inte trott på mig själv på den här resan. Nästan inte alls. Jag har tvivlat som fan nästan hela tiden på min förmåga, men räddats av min envishet och min naivitet. Jag har inte heller varit särskilt positiv. Det är snarare en slags skräck som drivit mig. Skräcken för att fastna i träsket av likgiltighet och leda.

Jag tror inte att allt är möjligt. Jag tror att lite är möjligt, kanske till och med tillräckligt. Och Olof Röhlander, allt blir inte som man tänkt sig. Det är bara dumt att påstå något sådant, men en del kanske blir som man tänkt sig, kanske till och med tillräckligt mycket. Så mitt råd till er alla sökande, desperata människor, som vill förändra  och finna ett lyckligare och rikare liv: Skit i alla kurser och läs inga böcker! Grunna istället länge och strukturerat på hur du skulle kunna göra vardagen lite bättre för andra människor, kollegor och vänner (och dig själv förstås) utifrån det du kan och vet och fundera på hur mycket de är beredda att betala för dina lösningar på deras behov. Hur då? Prata med dem!

3697 Visningar totalt 2 Visningar idag