Jag har slarvat med min blogg. Eller inte slarvat egentligen. Det har varit annat som jag prioriterat högre. Just nu är jag i slutfasen av råmanuset till min nya bok med arbetsnamnet Alice och odjuret. Samtidigt börjar min första roman ta form vad gäller omslag och tidplan för utgivning. Det har alltså varit mycket, men på ett väldigt bra sätt.

Jag har märkt att jag uppskattar hur mitt skrivande har utvecklats. Den gamla devisen att övning ger färdighet stämmer som vanligt, men det jag också har insett är att övning ger glädje och trygghet. Jag är stolt över min första roman, men den nya romanen ger mig än mer skrivglädje och även livsglädje, om jag får yvas lite. Det som i början var mycket övningar och lärotid har blivit en nödvändig tillflyktsort och en längtan som är svår att beskriva.

Även om jag inte är någon erfaren författare skulle jag ändå vilja ge ett råd som har varit helt avgörande för mig. Ha tålamod! Det första man skriver blir ofta rätt kasst. Det är något man ska spara och ta fram tjugo år senare och le åt och samtidigt vara stolt över den fantastiska utveckling man har haft roman efter roman.

Det är blandade känslor jag har i slutskedet. Alice, Marianne, Mariette och Roberto är personer jag lärt känna och som på sitt sätt har blivit mina vänner. Det ska bli sorgligt att lämna dem. Samtidigt ser jag fram emot att lära känna Ralf och de människor och öden han kommer att möta i nästa berättelse.

1772 Visningar totalt 10 Visningar idag