Begreppet och diagnosen bipolär var helt okänt för mig för bara ett par år sen. Efter det att jag sett dokumentären The Secret Life of the Manic Depressive om Stephen Fry och hans bipolaritet öppnades en helt ny värld för mig. Och det var inte en fantastisk ny värld. Det var en värld av intolerans och missförstånd. Det märkliga är när man plötsligt ser helt nya saker, att man ser det nästan överallt. Det är lite som när man är nybliven förälder så ser man föräldrar med barnvagnar överallt. Så var det i alla fall för mig och så blev det också när det gäller bipolaritet. Flera av mina vänner visade sig vara bipolära eller åtminstone misstänkt bipolära, men många av dem har också en diagnos. Bipolaritet brukar också kallas manodepressivitet, vilket antyder att det handlar om svängningar i humör, från maniskhet till depressioner. Så kan det vara, men det finns flera typer av bipolaritet som kan visa sig på väldigt olika sätt. Ett kan vara att man upplever långa perioder av depression och aldrig når upp över normal humörnivå. Sådana personer upplevs aldrig eller sällan som maniska. Bilden av bipolaritet kan vara mycket komplex.

Jag är själv inte bipolär, men känner trots det igen mig i Stephen Fry:s berättelser om sina toppar och dalar, även om mina inte når samma höjder och bottnar. För en tid sen skrev jag ett blogginlägg om adhd, med rubrien ”Tänk om adhd var norm”, som lite förenklat handlade om hur lätt man kan döma människor till ett sjukdomstillstånd. Men tänk om det är de som är normala och vi som är sjuka. Jag fick en del starka reaktioner på det inlägget och fick snabbt en stämpel på att jag var en sån ”som inte vet bättre”. Nej jag vet ingenting om adhd, men inlägget handlade inte om adhd egentligen, precis som att detta inlägg inte handlar om bipolaritet. Eftersom jag då inte fick säga att många har en släng av adhd, så tänker jag inte påstå att jag och andra har bipolära tendenser. Men många verkar ha liknande symptom som gäller för bipolaritet – starka toppar och dalar. Just nu har jag en kraftig dal, men jag vet att det snart går över och jag kan sköta mitt jobb och klara av vardagslivet, även om det starkt bär emot. Jag gör bara det jag måste. När det vänder och så småningom blir en topp så upplever jag starka känslor av att vara nästan oövervinnerlig. Jag tror många har det precis så här. Det går upp och det går ner i en evig cykel, men olika djupt och högt.

På senare tid har jag upptäckt hur mycket som styrs av de humörsvängningarna. Hur man ser på sin fru, sina barn, sitt jobb, sina vänner. Skrivandet är inte särskilt kul i en dal, men fantastiskt vid en topp. När man är i en topp är allt och alla fantastiska, medan det och de kan upplevas som energislukande och irriterande vid en dal. Samma människor och samma saker. Till och med samma musik känns annorlunda. Vid en dal vill jag bara ha tyst, ingen musik alls. För mig är det också vid dalar som idiotiska beslut fattats och vänskaper och relationer brutits. Vid toppar lyckas jag med allt, jag har ‘flow’. Men jag tror inte på flow, eller på inspiration. Inte heller på att det finns energislukare eller otur. Jag tror att allt handlar om hur jag tar in och hanterar min omgivning. Varför skulle annars allt fungera när jag är på topp? När jag är på topp kan jag ha överseende med nästan allt och alla. Det är så lätt att förstå och sätta sig in. I en dal är toleransnivån nästan noll och jag är som de tre aporna: vill inte se, höra eller förklara, bara vara i fred.

När jag befinner mig i en dal brukar jag äta skräpmat och slötitta på tv i timmar i sträck, trots att jag egentligen inte vill. Igår tittade jag på en usel film och flera avsnitt av en serie som jag redan sett och det slukade massor av min kraft och lust. Jag har funderat mycket på hur jag ska hantera svängningarna och har kommit fram till en strategi som jag tror på. Jag ska eliminera mycket av det i min omgivning som alltid tar energi från mig och underlätta för det som lyfter mig. Det innebär att vi säger upp alla tv-kanaler utom de marksända och att jag avslutar mitt användande av facebook. Istället ska jag köpa de böcker jag länge längtat efter att få läsa och skaffa en riktigt bra mixer så att jag kan göra riktigt goda och nyttiga smoothies. Jag ska också se till att alltid ha smaskiga saker hemma som också är nyttiga, såsom nötter och frukt. Sen ska vi njuta av solnedgången varje kväll (som solen är framme) och åka ner till havet varje helg (som vädret är ok). Maximera det som lyfter upp och minimera det som bryter ner. Det innebär inte att toppar och dalar försvinner. Jag hoppas inte det i alla fall, men förhoppningsvis kan de bli betydligt enklare att hantera.

Free your mind!

 

1929 Visningar totalt 2 Visningar idag